Vad skiljer Silver och Nysilver?

Hur man identifierar äkta silverföremål

Äkta silver i Sverige känns främst igen på stämplar, även om stämpling av silver är frivillig oavsett vikt (till skillnad från guld och platina från 1 gram).

Vanligast är en finhaltsstämpel med siffror i tusendelar: 830 (äldre svenskt verksilver, 83 %) eller 925 (sterlingsilver, 92,5 %). Ibland står även STERLING eller STER.

Den klassiska svenska kontrollstämpeln är kattfoten: tre kronor i en trepassformad (tassliknande) sköld, ofta följd av ett S i en sexkant som anger silver. Importerade föremål före 1988 har ofta tre kronor i en oval istället.

Därutöver förekommer namnstämpel (bokstäver i rektangel), ortsmärke och årsbeteckning (bokstav + siffra, t.ex. D8 = 1930). Avsaknad av stämpel bevisar varken äkthet eller oäkthet. Äldre föremål, handgjorda alster och vissa importer kan sakna märkning. Vid osäkerhet komplettera med vikt, slitage, färg (äkta silver oxiderar mörkt) och vid behov XRF-analys.

Hur man identifierar man nysilver?

Nysilver är en legering av koppar, zink och nickel som efterliknar silver. Den innehåller normalt inget äkta silver i kärnan, men har ofta ett tunt elektropläterat silverskikt på ytan. Metallvärdet är därför mycket lågt.

Nysilver saknar finhaltsstämpel (830/925) och kattfot. I stället används frivilliga materialstämplar. De vanligaste är:

NS – nysilver / nickel silver
ALP, Alp, Alpacca, Alpaca, Alpacka – alpacka
EPNS – Electro-Plated Nickel Silver (i Sverige ofta omtolkat som Extra Prima Nysilver)
Prima NS, Extra Prima, Ex Pr NS, 1ma
EP, EPALP
German Silver / German Plate
Siffror som 20, 40, 60, 84, 90 (anger ungefär hur många gram silver som använts vid plätering av en bestickuppsättning)

Vanliga svenska tillverkarmärken på nysilver: GAB, C.G. Hallberg, Gense, Mema, Mab, A.G. Dufva, Mnf.

Ytterligare tecken: slitage där den gulaktiga basmetallen syns igenom, att föremålet är hårdare/stummare än äkta silver, och att det ofta inte oxiderar på samma sätt som massivt silver. Avsaknad av stämpel betyder inte automatiskt nysilver – men kombinationen av ovanstående märken och avsaknad av 830/925 + kattfot är ett starkt indicium.

Silverbrickor

Silverbrickor är det väldigt vanligt att vi köper. Storlek eller skick spelar ingen roll så länge de är av silver.

Silverljusstakar

Ett av de vanligare silverföremålen vi köper är silverljustakar och för dessa får man ofta bra betalt.

Silverbestick

Skedar, gafflar, knivar, tårtspadar etc. Silverbestick är något vi köper väldigt ofta. Oftast är renheten på dessa 813 / 830.

Silverskålar

Vi köper silverskålar i alla storlekar och former.

Silvertackor

Vi köper silvertackor av alla storlekar. Renheten på dessa är nästan uteslutande 999.

Silvermynt

Vi köper silvermynt av alla valörer och storlekar. Dessa har ofta en hög silverhalt.

Silvermuggar

Vi köper alla typer av silvermuggar och silverkoppar.

Silverfickplunta

Fickpluntor tillverkade av Silver köper vi ofta och gärna.

Silverkannor

Silverkannor betingar ofta ett bra pris tack vara att de kan väga mycket.

Silvervaser

Precis som silverkannor så ger silvervaser ofta ett bra pris tack vara sin ofta höga vikt.

Silvercigarettfodral

Det finns många vackra cigarettfodral av silver. Vi köper alla typer oavsett skick.

Silversmycken

Silverhalsband, silverarmband, silverringar, silverörhängen etc. är något vi köper dagligen. Renheten ligger ofta på 925 för Svenska silversmycken men även lägre renhet förekommer. Tänk på att smycken ofta inte är så tunga så jämfört med guldsmycken är betalningen för silversmycken ganska låg.